söndag, 29 april, 2012
Ser i en annons i dagens Dagens Nyheter att Skanska söker 500 nya medarbetare. Kampanjen visas även på tv. En stor del av dem är byggnadsingenjörer.
Avgående Sverigechefen Anders Danielsson sa till mig i en intervju 2011 att:
”Vi räknar med att anställa 2 000 personer de närmsta åren, så den stora utmaningen är att hitta rätt personer. Vi rekryterar från högskolorna, men måste också hitta erfarna projektledare, projektchefer och produktionschefer.”
Byggbolaget är inte ensamt om att söka ingenjörer. Rekrytering kommer att bli en nyckelfråga då både små och stora konkurrenter kommer att vara med och slåss om de bästa talangerna. Inte nog med det. De tekniska konsulterna har stora behov av byggnadsingenjörer. Jag vet ett tiotal med rekryteringsplaner. Och så har vi byggherrarna med bland annat kommuner och myndigheter. Som Trafikverket. Totalt räknar myndigheten med att behöva anställa omkring 1 500 ingenjörer de närmsta tio åren.
Situationen är snarlik i ett flertal andra branscher. Ingenjörer är heta på framtidens arbetsmarknad. Jag har extra bra koll rekryteringsläget eftersom jag numera är redaktör för nystartade Ingenjörskarriär. Här är sajten Ingenjörskarriär och i den här artikeln kan ni läsa mer om efterfrågan på byggnadsingenjörer.
söndag, 22 april, 2012
Johan Skoglund, vd för byggbolaget JM, fyller 50. Jag missade uppvaktningen så jag passar på att säga grattis här.
Johan Skoglund är civilingenjör från KTH som jobbat sig upp inom bolaget och tog över som vd i november 2002.
Vilket innebär att han bara var 40 år när han tog över som koncernchef.
Han har familj och ett aktivt liv, motionerar och spelar tennis. Här en intervju som Linda Nohrstedt gjorde med Johan Skoglund 2009 och som publicerades i Byggvärlden.
Johan Skoglund lär vara bra på att få saker gjorda. (Säger han själv att hans fru skulle säga.) Men det är också min bild av honom som företagsledare. En koncernchef som får saker gjorda.
Som kraftigt fokuserade på bostadsutveckling och bostadsbyggande är JM extremt känsligt för konjunkturer. Men de har varit snabba att anpassa verksamheten. Det är smärtsamt för de människor som tvingas lämna sina arbeten men ger i längden ett livskraftigt företag för dem som är kvar.
JM är extremt marknadsanpassat bolag, i bolagsstyrning och när det gäller de bostäder som byggs. När JM är byggherre tvingas arkitekterna rätta in sig i ledet.
JM har byggbranschens nöjdaste kunder och har koll på vad kunderna värdesätter, då får ingen arkitekt sätta sig över det.
Om detta finns inte mycket att säga, tycker jag.
Men vi behöver arkitekter med mycket makt för att planera stad. Och för spetsprojekt, som ger en intressant stad. Inte bara byggen som smälter in, utan nya spännande projekt som sticker ut.
Den flitigaste debattören av arkitekter just nu är Emma Jonsteg, vd för Utopia arkitekter. Hon har viktiga poänger i den här DN-debatten. Men hon är också ofta bra på att lyfta fram att arkitekterna ofta har sig själva att skylla för att de inte har mer makt. För att få makt måste man ibland ta för sig.
Kopplingen till Emma Jonsteg från Johan Skoglund var att JM:s vita, putsade fyrkanter till bostadshus ofta får symbolisera trist och enformigt byggande.
Jag vill ha både Johan Skoglund och Emma Jonsteg!
Johan Skoglund och JM har gjort mycket för att marknadsanpassa bostadsbyggandet för att se och förstå slutkunden. Det har varit välbehövligt i den här branschen. Och ett byggbolag med branschens nöjdaste kunder? Kan det vara fel?
Samtidigt hoppas jag att arkitekter får chansen att bidra till stadsbyggnad och till arkitektoniska kvaliteter i samhället. Tänk om fler tog plats, som Emma Jonsteg.
**
Läser i Dagens Nyheter att Björn Terstad pensionerat sig. Han var Trafikverkets projektchef för jättebygget Norra Länken, med sammanlagt ett tiotal entreprenader. Han lyckades hålla ihop projektet som blev lyckat. En lyckad ingenjörskarriär har avslutats.
**
Och Ingenjörskarriär; ni har väl sett att vi startat ingenjorskarriar.se ? Om inte är det på tiden. Samhället behöver ingenjörer som gör karriär.
**
Inte bara vi – även utbildningsminister Jan Björklund vill satsa på ingenjörer. Och Dagens Nyheter skriver i karriärdelen att det blir kapplöpning än om ingenjörerna i framtiden. Jodå, ingenjörer är heta nu.
söndag, 15 april, 2012
Alliansen satsar 1,6 miljarder kronor på bostadssektorn och tar utöver det en rad initiativ på området.
Ändå får de kritik för att insatserna är för bleka.
Jag tycker tvärtom: att åtgärderna inom bostadspolitiken är överraskande och dessutom bra.
Den som recenserar regeringens åtgärder blir rätt lätt historielös. Under många år har det här landet saknat en bostadspolitik med tryck. Nu är det aktivitet på socialdepartementet där bygg- och bostadsfrågorna samlats hos minister Stefan Attefall och hans statssekreterare Ulf Perbo.
De har tillsatt en rad utredningar i viktiga frågor och de sätter press på kommunerna att ta sitt ansvar. Kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar – nu ska Boverket se över hur lagen fungerar, skriver Stefan Attefall här på DN Debatt.
När det gäller 1,6-miljarderssatsningen fanns ett förslag med att bostadsrättsägare ska kunna hyra ut sin bostad utan att bostadsrättsföreningen ska kunna stoppa det.
”Hur många nya bostäder ger detta”, raljerar skeptikerna och regeringen försöker nå ut med sina uppskattningar.
Jag tycker det är bra – oavsett hur många bostäder som skapas. För jag tycker det är en dum regel och har sett bekanta närma sig konkurs för att föreningen inte velat låta dem hyra ut – trots en finanskris som omöjliggjorde försäljning. Så detta är en bättre ordning, som jag ser det.
Här citerar jag Dagens Nyheter om de övriga förslagen:
”För att få igång byggandet av flerbostadshus föreslås en sänkning av fastighetsavgiften från 0,4 till 0,3 procent. Samtidigt sänks fastighetsavgiftens takbelopp från cirka 1 400 kronor till 1 200 kronor. Undantaget från fastighetsskatt förlängs från 10 år till 15 år. Förlängningen föreslås gälla från och med hus som färdigställs i år. Det liknande undantag som finns för hyresrätter förlängs också till 15 år.”
Sveriges Byggindustrier kallar detta en fasadputsning.
Men det är ju jättebra att regeringen – av allt man kan satsa på – väljer att putsa fasaden i bostadspolitiken. Fyra partiledare vandrar runt i ett nybyggt bostadsområde med ett samlat medieuppbåd kring sig – och pratar bostadspolitik.
Det har inte hänt på många år. Jag är förväntansfull inför framtiden.
Och en sak till: notera att inte ens oppositionen hade något att invända mot förslagen. Enda kritiken är således att förslagen är bra men inte tillräckligt bra. Det finner jag som en märklig kritik.
tisdag, 3 april, 2012
Missade att uppdatera bloggen i söndags med vad som hänt under byggveckan. Det kom ett liv emellan. Ni vet det riktiga livet som får alla bloggar och jobb att blekna i betydelse.
Men det jag hade tänkt skriva var att det viktigaste var vad som tas upp i den här artikeln i Ny Teknik.
Det är inte regeringen som tar täten mot ett energismartare samhälle. De får i stället kritik för att de inte skärper energikraven mer.
Passivhusfantasten Andreas Granbäck skriver om det här . Jag vill också länka till senaste inlägget av Veidekkes miljöguru Johnny Kellner som ni hittar här.
Sveriges Televisions Aktuellt granskar allmännyttan. I går om kraftigt höjda hyror efter renoveringar. Husen måste renoveras, det är klart. Om hyrorna ska höjas… ja, det är ju ingen självklarhet att en investering ska slå igenom och läggas på hyrorna. Saken ska förhandlas med hyresgästerna och avgörande är om statusen höjs.
Men det kan inte bara vara jag som har svårt att få ihop logiken i detta:
”Hej, vi renoverar området och skapar en grön stadsdel. Husen kommer att bli extremt energisnåla så vi sparar en massa pengar. Och varsågod, här är en 50-procentig hyreshöjning”.
Min kontakt, stambyteschefen, menar att kalkylerna ser mycket bättre ut i de projekt de startar nu. Om detta hoppas jag kunna återkomma när jag får veta mer.
söndag, 25 mars, 2012
Det blev så tydligt under Nordbygg. Bland 900 utställare och en massa seminarier på en rekordmässa blev det så tydligt att kunskapen att bygga och renovera energismart finns.
Ändå kommer inte alla nödvändiga åtgärder till stånd. Skriver nödvändiga med tanke på EU:s mål om en sänkning av energiförbrukningen med 20 procent till 2020. Då krävs energisnålare byggnader.
Fråga vilken expert som helst och du får höra hur många gånger en investering i energibesparande åtgärder betalar sig.
Men vad tänker då fastighetsägarna med? Varför ökas inte isoleringen, varför installeras inte bästa FTX-systemet och varför kopplas inte byggnadens alla system ihop till ett smart och snålt system?
Vad många glömmer är att även en lönsam investering är en investering. Logiken är inte svårare än vanlig hushållsekonomi. Det är lätt att tveka även inför lönsamma investeringar – det är ju en massa pengar som ska ut.
Detta är ett perspektiv. Det finns förstås fler. Ett är att kunskapen inte når dem som verkligen sitter på pengarna, fastighetsägarna. Det finns både stora, professionella fastighetsägare och mindre med en helt annan expertkunskap och daglig syssla än att äga ett hyreshus.
Slutligen har jag en ärlig fundering: om det jag skrivit stämmer… är det verkligen sååå lönsamt att energiinvestera?
Låt mig utveckla mina funderingar genom att ta JM som exempel. Få bolag har sån koll på kundernas betalningsvilja som JM. Hade kunderna velat betala för passivhus hade JM byggt passivhus.
Ta Skanskas och Alingsåshems renovering av miljonprogrammet Brogården till passivhusstandard. De får få efterföljare bland kommunala bostadsbolag utan istället krav på statliga pengar.
Eller ta NCC som alltid erbjuder kunderna ett grönt alternativ, via ett sidoanbud. Ett lysande alternativ, tycker jag. Det blir som med ekologisk mjölk, att kunden väljer. Men om det – precis som med den ekologiska mjölken – blir dyrare med det miljövänliga alternativet…
Det här blev förvirrat, jag inser det men det är ett försök att problematisera och verkligen förstå varför dessa superbra och lönsamma energibesparande renoveringsåtgärderna inte blir av.
Vad tror du det beror på? Hör av dig.
***
Förutom Nordbygg har det varit en intensiv byggvecka. Det här är bara ett axplock:
FIA, förnyelse i anläggningsbranschen har delat ut priser till årets bästa projekt. Läs vilka här. FIA med ordföranden Åsa Söderström Jerring har gjort mycket nytta och moderniserat branschen. Ska bli spännande att se vilka vägar FIA tar nu.
Muthärvorna i Göteborg, Solna och kring kriminalvården rullar vidare i rätten. Om det berättar många andra, som Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Byggvärlden.
Har inte hunnit kolla på Plus på SvT men det handlade om hantverkare och byggfelsförsäkringen i veckan. Jag diskuterade frågan med några kunniga på twitter. Försäkringen var ju på väg bort men ärendet har tydligen stannat upp nånstans. Det är en dum försäkring som borde tas bort snarast.
Villaägarna skriver i Svenska Dagbladet om enstegstätade fasader. Och min kollega Linda Nohrstedt som följt fasadfrågan länge avslöjar i Ny Teknik att mörkertalet för problemfasader är stort.
Skanska och Sweco fick stor uppmärksamhet för ett eget förslag kring dragning av ny tunnelbana i kombination med en östlänk i Stockholm.
måndag, 19 mars, 2012
Ungdomsarbetslöshet är den hetaste politiska frågan nu. Regeringen och oppositionen fokuserar på hur den kan lösas.
Anders Borg sa under helgens moderatstämma återigen att han vill att arbetsmarknadens parter kommer överens om en lösning – då är han beredd att se till att även staten hjälper till.
Många arbetsgivare vill att det ska bli billigare att anställa ungdomar.
Ute i kommunerna har man gjort en del överenskommelser om lägre ungdomslöner. Och Teknikarbetsgivarna har kommit överens med Metall om en lösning inom industrin. Dessa parter framhålls ofta som bäst på att samarbeta – medan Byggnads ses som fackens värsting.
Men det finns något jag tycker är riktigt, riktigt bra med byggbranschen. Nämligen branschens metod för att slussa in ungdomar. Byggbranschen har redan det lärlingssystem som bland annat Jan Björklund vill se på arbetsmarknaden. Från gymnasiet kommer inga snickare, det är snickarlärlingar som lämnar skolan. På företagen hamnar de längst ner i en lönetrappa och när de gjort sina timmar, vilket tar ungefär två år är de färdiga snickare och fullbetalda.
Jag kan en del om den utbildningsvägen för jag har själv gått den. För mig kom det sen en byggkris ett par år senare och här sitter jag nu på en kontorsstol i en annan bransch. Men det är en helt annan historia.
Jag tycker också att båda parter visat sig måna om byggbranschens lärlingsavtal.
Nu är det inte problemfritt, byggbolagen skulle behöva ta emot många fler lärlingar för att den långsiktiga kompetensförsörjningen till branschen skulle vara tryggad. Men systemet skulle ändå kunna fungera som förebild för andra branscher.
Vad har hänt i övrigt i branschen under veckan då? Här några saker, med länkar för er som vill läsa vidare:
* Alliansen i Stockholm är överens om att utreda att bygga ut tunnelbanan.
* Svevia krisar och säger upp personal. Nye vd:n Torbjörn Torell fick en tuff start.
* Torbjörn Johansson, Byggnads avtalssekreterare, berättar i den här intervjun i tidningen Byggindustrin om vilka frågor som kärvade i avtalsrörelsen.
* Tidningen Byggindustrin har förresten gått och blivit tabloid. Jag var lite skeptisk till tabloidbeslutet, kanske så enkelt som att för att jag jobbat där och var van vid magasinspappret. Men jag tror det var bra för tidningen med en hårdare mallning, med ett totalt grepp kring innehåll och presentation. Så jag är nog lite optimistisk ändå.
Jag har faktiskt inte sett den nya tidningen än. Men det har betong-Roger Andersson som recenserar den här. Jag återkommer.
* Tidningen är fylld av annonser. Men det beror nog knappast på omgörningen, utan att tidningen ska delas ut på Nordbygg. Byggtidningarna gör sina mest lönsamma nummer nu. Även Byggvärlden lär ha slagit säljrekord gissar jag efter att ha sett annonsmängden i senaste numret.
* Nordbygg, byggmässan som bara blir större och större, är till veckan. kanske ses vi där.
* Anders Eld på LO-tidningen skrev kritiskt om byggbranschen här. Jag hade inte sett det om inte Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier reagerat med ett kritiskt inlägg här. Innehållet i texterna kan ni bedöma själva. Men hade någon som representerar 3 300 företag reagerat så offentligt på, säg den här bloggen, hade det varit att ge mig en tyngd som en betydelsefull tyckare. Den tyngden har Sveriges Byggindustrier nu gett LO-tidningens Anders Eld.
* En person fälldes i muträttegången i Göteborg efter tidigare frianden.
* Och finansinspektionen har sagt sitt om bostadslån; att bolånetaket fungerar som tänkt.
fredag, 16 mars, 2012
Rubriken är aktuell i byggbranschen. Alltid. Nu har jag plockat rubriken från en djupdykning i teknikåret 1963.
Jag är redaktör för Ny Teknik Automation som handlar om utvecklingen inom industrin. Om automatisering, robotisering och annan produktivitetsutveckling som lean production.
Ett inslag är denna djupdykning i gamla Ny Teknik och dess föregångare Teknisk Tidskrift.
1963 var standardisering och effektivisering ett hett ämne i bostadsbyggandet. Civilingenjör Göran Hellsten i Stockholm skriver om elementhus och olika system. Svenska Bostäder, som bygger i egen regi, har provat ett nytt system där både bärande mellanväggar och bjälklag utförs med små betongelement.
Något som också nämns vid ett exempel var en koncentrerad gjutplats omedelbart intill huskroppen. Detta var alltså 1963. Och 1965 började man bygga miljonprogrammet där byggarbetsplatserna och bostadsområdena planerades för ett snabbt och effektivt byggande.
Civilingenjör Tor Gerholm i Malmö skriver också om hur brobyggande kan effektiviseras.
Vid läsningen är det mest fascinerande hur lite som hänt på de 49 år som gått.
Jag skriver också en artikel i Automation om Bamse. Skalman uppfann en robot men stängde in den i en garderob för att den stal städarnas jobb. Teknikfientligt, rasar ingenjörer.
Åke Svensson, vd på Teknikföretagen, menar att det finns en bred samsyn om att automatisering och robotisering i industrin är företagens sätt att klara internationell konkurrens – och rädda kvar jobb i Sverige.
Industrin har länge pressats hårt av internationell konkurrens och hela tiden tvingats effektivisera.
Det talas om ökad internationell konkurrens i bygg men det går ändå inte att jämföra.
I ärlighetens namn; hur stor är den internationella konkurrensen när det gäller skolbyggen i Östersund, rondellbyggen i Småland eller bostadsutveckling i Stockholm?
Och vad betyder det för trycket på effektiviseringar hos företagen eller på arbetsmarknadens parter att hitta nya lösningar?
tisdag, 13 mars, 2012
Byggkonsulten Mattias Johansson driver bloggen (och firman) Sync. Byggandet är huvudsysslan, bloggandet får ske på kvällar och helger.
Inte konstigt att bloggandet blir lidande.
Inte heller blödande medieföretag kan ha människor som sitter och bloggar hela dagarna. Så det blir att stjäla några minuter, eller en söndagsmorgon.
Efter ett fint påpekande från mig är Sync tillbaka med en byggbloggpost här.
Och som om det inte vore nog gav sig Fredrik Olsson, vd på Rotpartner in i debatten. Men inte heller han vågar lova ihärdigt bloggande.
Behövs då byggbloggarna?
Jag kanske borde svara ja.
Men behövs är nog att ta i.
Däremot tror jag att både Sync och Rotpartner profilerar sina företag och stärker varumärket genom bloggandet. Tyvärr är kanske priset för högt. Jag hopps inte, utan att de har kraft att fortsätta reflektera över vad som händer i branschen.
Även jag gör mitt försök. Medveten om att jag bör ha ett försprång när det gäller att kasta ur mig en massa bokstäver på kort tid. Och jag är visserligen oberoende, men de står mitt i byggverkligheten.
Lycka till, bloggare.
Jag läser gärna fler.
måndag, 12 mars, 2012
Att vara byggchef borde vara ett eftertraktat jobb. Särskilt att få basa över ett stort bygge. Tekniskt komplicerat, stora belopp i rullning och ledarskap för en massa människor.
Men så är det inte.
Den karriärväg som lockar ingenjörerna letar sig snart in på huvudkontoret.
Men för lyckade byggen krävs också ingenjörer som vill utvecklas i produktionen och leda stora, samhällsviktiga projekt. Och de krävs fler som söker sig till byggchefsyrket totalt, med tanke på de pensionsavgångar som väntar.
Det var för att synliggöra en yrkesgrupp som gör ett viktigt jobb i det tysta som vi startade tävlingen Årets Byggchef. Jag var som chefredaktör på Byggvärlden en av dem som drev på för att starta tävlingen.
Nu sitter jag på läktaren och gläds över att tävlingen lever och har hälsan.
Byggvärlden och Byggcheferna utsåg nyligen årets vinnare, Sofia Edoff, produktionschef på NCC för bygget av Norrströmstunneln som är en del av Citybanan. Juryn skriver bland annat att hon vågar ta nyskapande metodbeslut.
Här är pressmeddelandet med juryns motivering hos Byggcheferna. En video där hon får priset finns också här. Och en intervju med Byggvärlden här.
Kvinnor i byggbranschen har det skrivits lite extra om den här veckan, apropå kvinnodagen. Det är en viktig fråga jag hoppas inte dör resten av året. Kvinnor och män måste ha samma chans att verka och göra karriär inom bygg. Så är det inte i dag.
Läs mer om jämställdhet i bygg på byggindustrin.com.
Bygghändelser i övrigt under veckan då? Jo, det var byggnadsavtalet men det har väl den här bloggen redan tjatat ut.
Byggkonkurserna ökar. Läs mer hos Byggnadsarbetaren.
Ny friande mutdom i Göteborg. Rättegångarna går vidare både där och i Solna.
Och så fortsätter bostadsminister Stefan Attefall att gå hårt åt kommunerna. Här i Dagens Nyheter. Samtidigt har allmännyttan i Stockholm sålt ett större innehav av hyresrätter, vilket skapat en del debatt. Vi får se hur länge frågan lever.
Ha en bra byggvecka!
onsdag, 7 mars, 2012
Det finns ett påskrivet byggavtal sedan i måndags.
Jag blev så förvånad att jag inte fått ur mig dessa bloggrader förrän nu med lite länkar för den som vill läsa mer.
Det skramlades med strejkvapen och medlare kallades in. Medlarna börjar nog lära sig byggbranschen efter alla insatser.
Nu sa bägge parter ja till medlarnas bud.
Från mitt håll ser det ut som det avtal arbetsgivarna ville ha. Förr var det tvärtom. Internt på BI skämtades det om att man var stöddig – för att sedan skriva på det avtal Byggnads ville ha.
Nu verkar det vara andra tider.
Micael Appelgren, som bevakat några avtalsrörelser inom bygg och nu är chefredaktör för Maskinentreprenören är inne på samma spår. Här kan ni läsa hans blogg om avtalsrörelsen.
Byggnadsarbetaren Calle Fridén undrade på twitter varför man hotade med strejk för att sedan säga ja till budet arbetsgivarna gillade. Och här är Byggnadsarbetarens artikel där en del besvikna byggnadsarbetare kommenterat.
Byggnads krävde 3,5 procents löneökningar men sa ja till 2,6. Där uppfattade jag i och för sig 3,5 som ett förhandlingsbud men att andra saker var viktigare för Byggnads: Ändringar av ackordshanteringen så att överenskommen lönenivån ska gälla för hela byggtiden och betalas retroaktivt. Samt arbetsmiljön.
Nu har de fått en prestationslönenämnd. Men det var väl inte vad de ville ha?
Och en arbetsgrupp kring arbetsmiljön. Men det var väl inte vad de ville ha?
Detta är vad jag tänker.
Så här säger Byggnads.
Och så här säger Sveriges Byggindustrier.
Är tacksam för kommentarer här på bloggen.
Mats Engström:
@holmjens Tack för info. Trevlig helg!
